2008-10-15

Dear all. I am far too seldom in Moscow nowadays and rarely have photos to post here. I will post new pictures at http://epetersson.blogspot.com

Thanks for viewing and reading this blog.
Erik

2006-01-23

Metro

View from a window in Shchukino

Dnevnoi Dozor

Ded Moroz

2006-01-12

Kuznetsky Most

2006-01-10

Close to Metro Shchukinskaja

2005-11-21

Moving east

I have moved to Dushanbe, Tajikistan, so I will not be able to update this site so often as before. New pictures will be posted when I visit Moscow.

Do take a look at dushanbepics.blogspot.com. I will upload pictures from my new hometown to that site.

Erik

Adjö

Slutet av oktober är en bra tid att resa från Moskva. Vintern kommer visserligen sent i år, men nu i veckan har det yrt snö på gatorna, och det samlas slask och vatten i alla ojämnheter i asfalten. På MKAD, den stora ringleden kring Moskva, stod det krockade och avkörda bilar med jämna mellanrum häromdagen. Det är inte så vanligt med vinterdäck. Och man glömmer lätt att ta på sig ordentligt, eftersom det fortfarande ser varmt ut när solen skiner.

Från Domodedovaflygplatsen söder om Moskva avgår flighten till Dushanbe, huvudstaden i Tajikistan. Sovjetunionen var på sin tid ett oerhört stort land, I väst, nära Europa, låg de relativt rika delarna. Tajikistan var den allra fattigaste delrepubliken och omkring 40 procent av statsbudgeten kom från Moskva. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 blev Tajikistan själständigt, men landet är fortfarande ganska beroende av Ryssland. Ca 5% av tajikerna (350 000 personer) arbetsmigrerar, de flesta av dem till Ryssland. Flighten Moskva till Dushanbe var fullt av tajikiska män häromdagen, många med väderbitna ansikten. Bara enstaka kvinnor och enstaka ryssar. Bredvid mig satt Rahmat, en kille på omkring 25 år.

– Jag säljer telefonkort på marknaden vid Izmailovski park (i Moskva), berättade han. – Det är kallt och jag har blivit sjuk i prostatan, men jag tjänar bra, 3 500 kr i månaden, tio gånger mer än om jag hade hittat jobb hemma (i Tajikistan). – Min etta i Moskva kostar 2 500 kr, men jag delar den med några andra tajiker.

I Moskva är tajikerna också kända för att ta byggjobb. Många står och väntar som daglönare vid Jaroslavski Shosse, en gata i norra Moskva.

Så delades middagen ut av en steward. Tajik airlines har lägre komfort än SAS, men man får mer mat. Sallad, rökt fisk och en stor bit kyckling med pommes frites. Rahmat är muslim. Han firar ramadan, fastemånaden, och gav mig sin bricka.

– Hur ofta kontrollerar moskvapolisen dig? frågade Rahmat. Jag svarade att det hade de gjort två gånger det senaste året – jag ser ju ut som en ryss. – Mig kollar de ofta, sade Rahmat. Om inte all är i sin ordning (med pass, visum och adressregistrering) får man betala ett par hundra spänn i muta. Det kan man få göra även om allt är ok. Annars tar de in en till stationen. Det är inte roligt. Det tar flera timmar, ibland är de fulla och kostar mycket mer, sade han.

– Det kostar ungefär 25,000 kr att köpa ett ryskt pass – ett riktigt! berättade Rahmat. Det är väldigt svårt att skaffa sig ett på laglig väg. Man måste bo 6-7 år i Moskva, och sen kanske det går. – Klart jag skulle vilja ha ett, men om jag hade så mycket pengar skulle jag ju flytta hem, sade han. Han hade inte varit hemma på nio månader, berättade han. – Det är tråkigt att vara ifrån sin fru så länge.

Det är människor som Rahmat som gör Moskva till en så oförutsägbar stad. Här finns allt. Miljardärer, säkert lika många som i London. De bor i luxuösa villaområden och åker in till stan i sina stora svarta cityjeepar. Miljoner vanliga ryssar, som strävar på för mycket lägre lön än man får i Sverige. Och alla legala och illegala gästarbetare, från varje hörn av det forna Sovjetimperiet.

2005-11-12

Foto: Hotel Leningradskaja

2005-11-09

Foto: Pushkin

2005-11-08

Foto: Metro Chistie Prudy

2005-11-02

Foto: At an exhibition

2005-10-20

Park pobedy


Park pobedy, Lena.

2005-10-17

Foto: På metron


On the metro

2005-10-16

Foto: Sovjetiska filmstjärnor


Vem är din favorit?
Soviet film stars. Who is your favorite?

2005-10-14

Foto: Metro Ploshad Revolutsijo

2005-10-10

Metro Ploshad Revolutsio

2005-10-02

Kris i befolkningsfrågan

Ingen vet hur många som bor i Moskva. När man frågar taxichaufförer (en vanlig metod hos journalister har jag förstått) får man svar som varierar mellan 12 och 18 miljoner invånare. Staden har växt väldigt snabbt så länge man kan minnas.

Kontrasten mot resten av Ryssland är stark. Landets befolkning minskar med cirka 700 000 personer per år i en befolkning på 140 miljoner. Detta har pågått i åratal, och om det fortsätter kommer det att bli 20-30 miljoner färre ryssar över en 30-årsperiod. Det är lika många som dog i det andra världskriget i hela Sovjetunionen. Vem ska då betala de gamlas pensioner? Vem ska överhuvudtaget bo i alla avlägsna landsändar?

Medellivslängden har sjunkit kraftigt de senaste åren, och det är ganska uppseendeväckande att en rysk medel-Ivanovich inte kan hoppas på att bli äldre än 60 och ett halvt, om han är man. Kvinnorna blir i snitt bortåt 74 år.

Förklaringarna till befolkningskrisen varierar. Det spelar förstås roll att det dricks mycket. Det är ingen myt att ryssarna tycker om vodka. En annan förklaring är att könssjukdomar förhindrar unga par att skaffa barn. Cirka en procent av de vuxna ryssarna är HIV-smittade, och andra könssjukdomar är också vanligare än i Sverige. Men kanske är det ekonomin som är viktigast.

För att en befolkning ska vara stabil lär det behövas födas 215 barn per 100 kvinnor. I Ryssland föds det idag 127. Kanske skulle man kunna säga att det saknas ett barn per familj. ”För 20 år sedan när vi skaffade barn hade vi en mindre lägenhet och mycket lägre inkomst. På det sättet var det svårare. Ibland behövde vi köa för att köpa kläder och skor till vårt barn. Men våra vänner gav oss också sådant som deras barn hade växt ur, och vi gav dem vidare när vårt barn inte behövde dem längre.” Vår kontorschef Lena berättar hur det var att ha barn på 80-talet. ”Nuförtiden finns allt att köpa, men det kostar mycket mer. Nu är arbetslösheten så hög ute i regionerna. Folk har inte råd att skaffa så många barn som de vill.”

”Jag vill gärna ha ett andra barn, vi gifte oss av den anledningen.” Mariana är i 30-årsåldern och har precis gift sig med Dima. ”Vi vill köpa en lägenhet först. Men banken kommer inte att låna ut pengar till oss om vi skaffar ett barn till, eftersom våra löner inte kan försörja fyra personer.” ”Många unga familjer har ingen egen lägenhet, precis som vi”, fortsätter Mariana. ”De bor hos sina föräldrar eftersom de inte har råd med något annat. Vi får bidrag om vi skaffar ett barn till, men det är på 100 rubel i månaden.” Med tanke på att 100 rubel motsvarar cirka 25 kronor, kan man förstå att det inte räcker långt.

Födelsetalen minskade redan under sovjettiden, men man förbisåg problemen då. President Putins förslag är tämligen sansade. ”Än så länge är en bekvämare lägenhet eller hus endast en dröm för miljoner ryska familjer” sade han häromveckan. Han vill öka bostadsbyggandet med en tredjedel fram till 2007. Han satsar också stora summor på att subventionera bostadslån, bland många andra åtgärder för att höja levnadsstandarden. Putins åtgärder kommer inte att kunna lösa befolkningskrisen, men kanske lindra den. Sådana här problem tar decennier att lösa.

2005-09-18

Foto: Metro Arbatskaja

2005-09-15

Foto: Universitets entré


The entrance of the university

2005-09-13

Ryssarna oroar sig för samma plånboksfrågor som svenskar


Vännerna hemma kan vara så oroliga när jag reser till Ryssland. – Är det inte farligt? – Akta dig för maffian! För polisen! Terrorismen! Men detta är inte vad ryssarna själva oroar sig för när man frågar dem. Levada Center, ett institut för opinionsundersökningar, har gjort just det.
71 procent av ryssarna oroar sig mest av allt för prisinflation. 53 procent för fattigdom, för att majoriteten av befolkningen ska bli fattigare, och 39 procent sätter ökad arbetslöshet överst. 33 procent ekonomisk kris. Så många procent finns förstås inte, men det var möjligt att välja mer än ett svarsalternativ. Sådant som kriminalitet, drogberoende och korruption hamnar kring 30 procent, medan bara 15 procent var mest rädda för terrorism och 2 procent för begränsningar av rättigheter och friheter.

– Jag är verkligen orolig eftersom jag inte kan se att myndigheterna gör något för att rätta upp ekonomin, säger min goda vän Lena. De kasserar bara in oljepengar, och gör ingenting för att stödja industrin.

Moskva är inte det riktiga Ryssland, brukar man säga. Skillnaden mellan Moskva och resten av Ryssland är mycket större än den mellan Stockholm och resten av Sverige. I Moskva finns det jobb till de flesta och lönerna är högre, medan arbetslösheten är stor i resten av landet, särskilt utanför några av de mer utvecklade städerna. Där känner man av de ekonomiska problemen in på bara skinnet. Fabriker lägger ner och hela kommuner förlorar sin försörjning.

Lena berättar hur en vän till henne som bor i en mindre stad bara tjänar 8 000 rubel i månaden tillsammans med sin fru. Det motsvarar ungefär 2 000 kronor. Familjen klarar sig genom att de har ett land där de odlar potatis, tomater, gurkor, kål, frukt, ja det mesta som går att odla där. På det sättet behöver de bara köpa mjölk och kött.

Varför oroar man sig inte mer för terror? Det är ändå här som två av de mest spektakulära dåden de senaste åren har skett. Det var i Moskva som tjetjenska terrorister tog en fullsatt teatersalong som gisslan i 2002, och det var i Sydryssland, i Beslan, som så många skolbarn dog i ett gisslandrama i september förra året. Mindre dåd sker regelbundet. Senast i torsdags dödades en person av bomber i Nazran nära den ryska provinsen Tjetjenien, där det har varit krig och oroligheter i åratal.

Juri Levada, chef för det opinionsinstitut som gjorde den här undersökningen, gav en intervju i Mosnews.ru. De militära aktionerna i Tjetjenien berör inte alla ryssar, säger han. Dessutom har de pågått så länge att man har vant sig vid dem, som vid dåligt väder. Man har också vant sig vid terrordåden, menar han. – Det faktum att det har blivit vanemässigt är förfärligt! Efter dåden vid Dubrovkateatern i Moskva 2002 och i Beslan 2004 kände ryssarna en våg av vrede, men den gick i båda fallen över efter några månader, menar han.

– Det är helt klart att vad som intresserar den genomsnittliga människan i folkmängden är vad som ligger henne närmast. Och priser är det som slår hårdast. Det är viktigt att notera att det är exakt så folk ser på situationen, säger Juri Levada.

Undertecknad kan bara instämma i denna upplevelse. Jag är själv är aldrig rädd för att röra mig i Ryssland, och kanske kan detta lugna mina svenska vänner som oroar sig för att åka hit. Däremot är det lätt att oroa sig för ekonomin och för alla de ryssar som saknar pengar.

2005-09-09

Foto: På marknaden


At the market.

2005-09-07

Foto: Solnedgång


Ett av höghusen på Novy Arbat, Hotell Ukraina längre bak.
One of the high rises on Novy Arbat, Hotel Ukraine further back.

2005-09-05

Foto: Utrikesministeriet


Utrikesministeriet. Universitetet i bakgrunden (MGU).
The foreign ministry. In the background, the university (MGU).

2005-09-04

Foto: Utsikt från Novy Arbat 16


View from Novy Arbat 16

2005-09-02

Foto: Solnedgång på Novy Arbat


Sunset at Novy Arbat.

2005-09-01

Foto: Vid metro Shchukinskaja


At metro Shchukinskaya

2005-08-19

Foto: Skyline


Övar nattfoto.
Exercising night photography.

Foto: Folkens-vänskap-universitetet

Photo Weblogs Webring

Next

Random

List